It's all in my head.
Filosofiska Jade:
Ensamheten övervinner lyckan. Alltid. Det känns som ett tomrum när jag inte är nära dig. Ibland undrar jag varför drömmar är så värkliga. Varför hjärnan alltid inbillar sig att det har hänt. Varför man inte kan skilja på drömmar och verklighet. När mardrömmen övervinner verkligheterna gör det ont. Det känns som om allt bara tyngs ner. Och nu när det är mörkt om kvällarna. Vad gör man då? Kallt, ruggigt. Ingen ork alls att gå ut.
Jag mår inte dåligt. Jag är bara förvirrad, för att hitta sig själv är svårare än jag trodde. Jag vet vad jag vill men jag vet inte om jag tror för mycket om mig själv. Jag vet att det du är den vackra drömmen som mina mardrömmar försöker förstöra, genom att göra mig paranoid. Det är inte lätt när det är svårt.
Jag ska lära mig en dag att övervinna den rädsla jag har, övervinna mardrömmarna och inte låta monstret vinna. Och jag ska visa er att jag kommer bli den hon aldrig blev.
Ser du inte? Allt svartnar i panik!
- Du har lovat mig nu, svik mig inte in i det sista. Det kommer göra så ont.
