Dina patetiska ord, tror du dom knäcker mig? Dom är patetiska. Du är patetisk. Ditt lilla lotsas liv, din lilla dröm, allt är fake. Ingen kommer älska dig fören du visar ditt riktiga jag. Den du är, inte den perfekta lilla subban du vill vara. Du har alltid sagt till mig att om man inte älskar sig själv så kan ingen annan älska en heller, men om man inte visar den man egentligen är för att man är rädd för att den man älskar ska få reda på ens brister och springa iväg så är det inte heller kärlek. Den som älskar dig kommer att älska dig, dina brister och dina fördelar, men du visar inte ditt riktiga jag. Hela du är en lögn, en dålig lögn. För att vara mytoman så är du väldigt dålig på att ljuga. Alla sms som du skickar till mig, dom visar bara hur liten och ynklig du är. Jag vill verkligen hjälpa dig ur din psykiskt sjuka hjärna som håller på att få dig galen, om den inte redan fått dig galen, men det går inte. Du är den du är. Du är för stolt att erkänna att du är ett monster. Ingen älskar ett monster, bara i sagorna, som t.ex Skönheten Och Odjuret. Klassiker. Men det här är inte en Disney film. Du kan inte lura i mig saker, och du kan inte hjärntvätta mig. Det funkar inte längre. Ingen älskar ett monster, för alla fruktar dom. Men jag är inte rädd för dig, gör vad du vill. Du må vara vuxen men jag mer mogen än vad du är. Ciao!